©

Dagen skiner på ett annat sätt idag, det känns som om det är ok att le igen. Grejen är att man hamnar så lätt i en slags depp tid som kan hålla sig sjukt länge. Ni som ser detta inlägg, mår ni någonsin så? Isåfall vad påverkar er? För mig kan det vara allt från himmel till jord, men det är sådanna tider man alltid måste påminna sig själv att det faktiskt finns folk som bara vill dig väl och älska dig själv vad som än händer. För din bästa vän är du och det kan låta väldigt deprimerande att säga men det är sanningen. Man ska säga "Jag kan inte älska någon annan tills den dagen jag kan älska mig själv" och ändå sluta vara så bortskämd för det finns människor som alltid kommer ha det värre och du kan själv få det väldigt "värre". Det är då man alltid uppskattar det man haft och jag trodde jag hade lärt mig det när jag äntligen blev frisk förra sommaren men man glömmer snabbt. Så nu rycker vi upp oss Hind :P

Ska träffa underbara Media idag och vi ska springa runt stan med CV'n. Efter det så blir det kickboxningen!