gnugga ögonen

Ibland vaknar man upp, man kan vara så fast på känslor som bara hänger kvar. Man kommer inte riktigt ihåg varför man mått så dåligt men att som en moln har de funnits över dig. Men efter ett tag stannar man upp och uppmärksammar att man faktiskt är en levande varelse som andas med ett bultande hjärta och ett ansikte utåt mot världen. Varför tar vi förgivet varje steg vi tar och tror att varje sekund kommer att ha samma chans medans vi klänger oss på känslor som är onödiga och endast saboterar och bländer skönheten som jorden har att erbjuda runt omkring.
Vad som sades och vad som blev gjort är ingenting gemfört med framtiden, och handlingar förs varjedag. Så varför inte stanna upp och skaka på huvudet, ge upp all tvivel och bara leva.
Vi väljer att må dåligt, att bli sårade och se det dåliga. Varför inte välja att vända på spegeln och bli den du ser dig själv att vara, vakna inte kommande morgon dag och undra varför livet går i repris. Välj att leva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0